Att man har så ont i hjärtat att det känns som man andas genom ett sugrör.
Frustrationen över att du behöver just hennes tröst men att det inte
går för hon är inte där.
Dom smärtsamma huggen i hjärtat varje gång man vaknar på natten och inser att det inte bara är en mardröm.
Att förstå någon så väl fast man egentligen inte ens pratar samma språk.
Någon som ser rakt in i din själ, men som inte dömmer.
Känslan av att det kvittar vad man gör, oavsett så är du oersättlig i hennes ögon.
Den mjuka mulen, det dova gnägget och den underbara doften i lurvet bakom öronen när jag viskade hemligheter i dina öron.
Jag längtar så tills den dagen vi ses igen...
Sheeba <3
1 kommentar:
Aww, önskar att jag kunde ta bort det onda. Men vet du, jag är helt övertygad om att ni faktiskt kommer ses igen, så som du skriver. Och jag tror att hon har det jättebra där hon är nu. Kram på dej Pärlan, saknar dej!
Skicka en kommentar